Lite mera mod.

Image

(bild från http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/graffiti-som-konstsport)

Har precis sett KSPECIAL-dokumentären ”NUG – Vandal in motion” på svtplay
(http://www.svtplay.se/video/1565340/nug-vandal-in-motion)
och tror mig se en koppling till Arkitekturgalan som nyss ägde rum.

Civil olydnad:
ett steg mot en öppnare syn på offentliga miljöer, konst och politik.

Ett steg mot nyskapande och bredare diskussioner om arkitektur?

Personligen har jag en väldigt subjektiv bild av civil olydnad som något positivt eftersom att jag, när jag var yngre, intresserade mig för gatukonst samt jobbade en sommar på Greenpeace. Jag tror att civil olydnad är ett framgångsrikt sätt att ifrågasätta och tillrättalägga normer som bidrar till exempelvis segregation, vilket Rosa Parks tidigt visade på. Jag tror även att civil olydnad bidrar till en hållbar utveckling som är mindre konsumtionsinriktad än den som lagligt propageras, exempelvis graffiti på reklamaffischer.

Dessutom gillar jag när enstaka individer lyckas ifrågasätta maktinnehavare på ett sätt som bjuder in andra att börja tänka självständigt kring en fråga, något som två av föreläsarna på Arkitekturgalan pratade om.

Dels så berättade Pam Warhust om initiativet ”The Incredible Edible” som är ett urbant odlingsprojekt från England. Initiativet startades för att förändra samhällets syn på dess vardagsmiljöer, dess medborgare och dess förmåga att påverka ur ett större perspektiv.
(Incredible-edible.org.uk)

Och dels så berättade Viktor Marx om några av hans sverigebaserade projekt. Projekt som genom kreativa, arkitektoniska installationer tvingat olika aktörer att börja diskutera den obekväma, odefinierade äganderätten av offentliga miljöer både intern och extern.
(vima-archi.se)

Båda vilka initierat initiativen/projekten genom civil olydnad.

I Sverige har olika städer valt att hantera konflikten konst kontra vandalism på olika vis. I Stockholm, som jag kommer ifrån, finns det en noll tolerans medan det i Malmö, där jag bor nu, finns lagliga väggar. Att det ser så olika ut i landet är inte unikt för denna konflikt. Det är något som rör alla diskussioner som involverar arkitektur. Något som poängterades i samtalet mellan Bostadsminister Stefan Atterfall (KD) och Kommunstyrelsens ordförande i Malmö Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Det är viktiga diskussioner som få vågar lägga sig i.

Förhoppningsvis behöver vi inte hitta vägar till standarder som alla ska följa, detta skulle skapa ett väldigt homogent och ostabilt Sverige. Däremot tror jag att vi måste hitta vägar som öppnar upp kommunikationskanaler för den här typen av konflikter.

Jag tror på lite mer civil olydnad från arkitektkårens sida.

Rebecca Norberg
Lokalordförande Alnarp

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: