No Man’s Land – ”För vem byggs staden?”

Sedan gruppen No Man’s Land startade i höstas har vi haft som mål att dels lära oss mer inom gruppen, genom inläsning och diskussioner och dels att sprida kunskap och intresse för frågor om jämställd stadsplanering utåt. Formen för hur denna utåtriktade kunskapsspridning kan se ut varierar, under hösten har vi hunnit med några studiebesök och varit  på seminarium och under våren planerar vi installationer och workshops. Något som vi pratat om sedan start har varit att arrangera en heldag med föreläsningar, både för att vi själva vill lära oss mer och för att kunna erbjuda fler grupper att delta i diskussionen. Så den 14 december var det dags för No Man’s Lands första föreläsningsdag på Garaget i Malmö.

Vädret var mulet och rått och klockan inte ens 12, ändå satt 120 förväntansfulla besökare i publiken när Birgitta Andersson drog igång första föreläsningen. Birgitta är kulturgeograf, genusvetare och socionom och har de senaste två åren jobbat med Boverkets regeringsuppdrag att stärka trygghet i tätorter, genom jämställdhetsarbete. Hon gav oss en grundlig och pedagogisk genomgång av hur maktstrukturer och ojämlika förhållanden ser ut, varför vi har ett manligt könsideal och vikten av intersektionell analys, där både ekonomi, sexuell läggning, boendesituation, medborgarskap, utbildning och religionstillhörighet vägs in. Därefter kopplades detta till kvinnors upplevelser av otrygghet i offentliga miljöer. En viktig poäng som Birgitta lyfte är att våga generalisera och se kvinnors situation och behov i dagsläget, för att kunna möta detta i planeringen. Exempelvis är det idag fler kvinnor som åker kollektivt och utför gratisarbete i hemmet, för att underlätta det arbetet kan kommunikationer planeras och förbättras utifrån kvinnors livsstil. Det innebär åtgärder kopplade till en kvinnlig icke-jämställd könsroll men är nödvändigt för att i förlängningen kunna nå ett jämställt samhälle där både män och kvinnor drar fördel av de planeringsinsatser som görs och vi är fria från förtryckande könsroller. Efter Birgittas föreläsning följde en frågestund med många intressanta och engagerade frågor. Därefter var det hög tid för lunch och fikamingel.

Image

Anna Krook är genusvetare, statsvetare och nu landskapsarkitekt på gatukontoret på Malmö stad. Hon fortsatte dagen med att berätta om konkreta exempel på arbetsmetoder och insatser som kan bidra till ett jämställt samhälle. Gatukontoret har jobbat med ett program för aktiva mötesplatser, där de noggrant undersökt vilka behov olika grupper har och hur de kan möta dessa. Bland strategierna fanns provokation, variation, insteg (att underlätta för den som vill stå bredvid att närma sig aktiviteten), vardaglighet, tillfällighet och tillåtande. Anna uppmuntrade till att våga testa gränserna och se hur en kan hitta sätt att följa lagar och planprocesser men samtidigt tillåta människor att sätta sin prägel på platsen. Anna framhöll vikten av att alla ska känna att de har tillträde till det offentliga rummet, vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. För den som inte vågar gå ut på kvällarna på grund av rädsla eller som inte kan delta i aktiviteter på grund av otrygghet är steget ofta långt för att känna delaktighet i samhället och i den demokratiska processen.

Image

 

 

Efter dessa två lärorika och intressanta föreläsningar var det dags att omsätta teorin till praktik tillsammans med teatergruppen Potato Potato och Linda Forsell, konstnärlig ledare och regissör. Linda visade exempel på arbetsmetoder och strategier för att genomskåda patriarkala strukturer. Fokus låg på att hitta nya sätt att skärskåda sig själv och sin omgivning, vilket kan vara förvånansvärt svårt. Som metod för att skapa distans till det vi vill kritisera föreslog Linda exempelvid en lätt hypnos, för att göra revolution som inte bygger på patriarkala mönster kanske lite öppenhjärtigt parsamtal kan hjälpa och för att förstå hur det är att vara ensamstående trebarnsmamma på bussen kan en drag-workshop ge mer insikt än timmar av teoriläsning och enkätundersökningar. Linda uppmuntrade till att skapa utopier, våga tänka stort, se bortanför historieskrivningen och börja skapa egna berättelser och processer. Att våga frångå normer och förväntningar, för att stöta på friktion och oväntade upplevelser och att närma sig sin målgrupp istället för att vänta på att målgruppen ska våga stiga fram. Det blev en intressant diskussion med en engagerad publik och avslutningsvis mynnade det ut i uppgiften att välja en plats i staden, analysera dess maktmotor och vilka känslor den väckte, därefter placera platsen någon annanstans i staden och se vad som hände. Till vår hjälp hade materialbanken Återskapa bidragit med spillmaterial och restprodukter från fabriker, med detta byggdes oväntade och inspirerande modeller. Turning Torso blev till svartklubb och Götaplatsen i Göteborg togs över av raggare som tvingade ut finkulturen på gatan. Ett roligt och mycket lärorikt sätt att arbeta som vi förhoppningsvis kan utveckla och ta in i fler sammanhang.

Image

En intensiv och informationsrik dag som vi i No Man’s Land är fantastiskt nöjda med. Många positiva kommentarer skvallrade om publikens uppskattning och från tillresta arkitektskolor kom önskemål om framtida samarbeten. Att se hur många som gillade temat och som saknat perspektivet i stadsplaneringsdiskussionen gav oss inspiration till att fortsätta vårt arbete.

 

Karin Brodin

Landskapsarkitektstudent Alnarp

Grundare av No Man’s Land

nomanslandmalmo@gmail.com

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: